Undertexter

– maximalt 2 rader;
– 36–40 tecken per rad (inklusive mellanslag);
– visningstid minst 1 sekund, maximalt 6–7 sekunder
– ingen bindestreck;
– inga enstaka konjunktioner eller prepositioner (t.ex. och, i, på) är tillåtna i slutet av en rad;

YouTube-plattformsstandard : Standardteckensnittet är Roboto Medium. YouTube har ingen formell, statligt föreskriven standard, men de tillhandahåller en uppsättning riktlinjer för att säkerställa läsbarhet och bekvämlighet vid visning.
Viktiga riktlinjer:
– Teckengräns: Sikta på cirka 42 tecken per rad.
– Radgräns: Använd maximalt två rader för att undvika överlappning i videon.
– Timing: Undertexter ska exakt matcha tidpunkten för talade ord.
– Läsbarhet: Undertexter ska finnas kvar på skärmen tillräckligt länge för att den genomsnittliga tittaren ska kunna läsa dem utan problem.
– Formatering: Använd korrekt grammatik, stavning och interpunktion för att säkerställa tydlighet.

Riktlinjer för att skapa undertexter för YouTube finns här.

Netflix Standard: Tidigare användes typsnittet Consolas, ett sans-serif-typsnitt med fast radavstånd, men senare utvecklade de sitt eget varumärkestypsnitt, “Netflix Sans”.

BBC Platform Standard: Standardtypsnittet för undertexter är Tiresias.

Lagstiftning om textning: regionala skillnader:

Ryssland:
Reglerna för textning i Ryssland regleras av GOST R 57767—2017 (“Text för film- och videoprodukter för personer med hörselnedsättning. Allmänna tekniska krav för att säkerställa informationstillgänglighet”). De viktigaste kraven i denna standard inkluderar:
1. Högst två rader med textning får visas samtidigt.
Varje rad får innehålla högst 38 tecken, inklusive mellanslag och skiljetecken.
2. Textning måste visas och försvinna synkront med den talade dialogen.
3. Texten måste placeras i den nedre fjärdedelen av bildrutan och får inte överlappa annan text, grafik eller talares ansikten på skärmen.

Reglerna för att skapa undertexter för Ryssland regleras av GOST R 57767—2017.

Europa
: Europeiska unionen arbetar mot en harmonisering av tillgänglighetsstandarder. Den europeiska tillgänglighetslagen (EAA), som trädde i kraft den 28 juni 2025, fastställer alleuropeiska krav för tillgängligheten till produkter och tjänster, inklusive audiovisuella medietjänster. Lagen ålägger programföretag och streamingtjänster att tillhandahålla undertexter för sitt innehåll för att göra det tillgängligt för personer med hörselnedsättning. Dessa krav gäller både förinspelade och direktsändningar.

Direktivet om audiovisuella medietjänster (AVMSD): Detta direktiv uppmuntrar EU:s medlemsstater att göra innehåll mer tillgängligt, bland annat genom undertextning.

Nationell lagstiftning: Många europeiska länder har sina egna tillgänglighetslagar, som ofta är strängare än de EU-omfattande.

Storbritannien: Jämställdhetslagen från 2010 kräver att tjänsteleverantörer tillhandahåller textning. Ofcom fastställer kvoter och riktlinjer för textningskvalitet, inklusive noggrannhet och hastighet.

Tyskland: Lagen om jämställdhet för personer med funktionsnedsättning (BGG) och BITV 2.0-standarden kräver korrekt och tillgänglig textning för hörselskadade på webbplatser och mobilappar inom den federala offentliga sektorn.

Frankrike och Spanien: Dessa länder har också lagar som syftar till att säkerställa digital tillgänglighet, vilket påverkar kraven på textning av onlinevideor.

De nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland är kända för sina strikta nationella tillgänglighetspolicyer, som ofta överträffar EU:s grundläggande krav. 

Lettlands
primära textningsreglering gäller språkanvändning. Statens språklag föreskriver att filmer måste dubbas eller textas till det officiella statsspråket, vilket är lettiska. Även om textning på andra främmande språk kan vara tillåten, finns det en politisk press för att begränsa textningen till Europeiska unionens officiella språk. 

Riktlinjer för textning i Lettland finns här.

I USA finns det flera federala lagar som reglerar användningen av textning för hörselskadade. Americans with Disabilities Act (ADA): Denna lag förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning och kräver att statliga och lokala myndigheter, såväl som företag och ideella organisationer som betjänar allmänheten, säkerställer effektiv kommunikation. Domstolar har utvidgat lagens tillämpning till onlineinnehåll, inklusive video. Rehabilitation Act (avsnitt 504 och 508): Dessa avsnitt kräver att federala myndigheter och organisationer som får federal finansiering gör sin elektroniska och informationsteknologi, inklusive video, tillgänglig. Federal Communications Commission (FCC): FCC fastställer regler för tv-sändare och kabel- och satellitleverantörer. Från och med den 1 januari 2006 måste 100 % av nya, icke-undantagna engelskspråkiga videoprogrammer ha textning för hörselskadade. FCC fastställer också kvalitetsstandarder för textning för noggrannhet, timing, fullständighet och placering på skärmen. 
21st Century Communications Video Accessibility Act (CVAA): Denna lag, som antogs 2010, utökade kraven på textning för onlinevideo som tidigare sändes på tv.

I Asien
är regleringen av textning mindre centraliserad och beror mer på varje lands lagstiftning. Allmänna internationella standarder fungerar ofta som vägledning.

Kina: Det finns detaljerade stilguider för textning på förenklad och traditionell kinesiska, som definierar parametrar som antal tecken per rad (cirka 15–20 för asiatiska språk), placering, visningstid och användning av interpunktion. Sammantaget ser regionen en ökning av användningen av textning, inte bara för hörselskadade utan också för att övervinna språkbarriärer, med tanke på den stora språkliga mångfalden i Asien-Stillahavsområdet.

Det är värt att notera att även om internationella standarder som BBC:s riktlinjer ofta används som grund, kan varje land ha sina egna unika kulturella och språkliga särdrag som påverkar textningspraxis.

Välja ett typsnitt för undertexter: Prioritera läsbarhet och tillgänglighet

När man väljer ett typsnitt för undertexter är viktiga faktorer läsbarhet och tillgänglighet för en bred publik, inklusive personer med synnedsättning. Även om det inte finns några strikta regler rekommenderar riktlinjer och branschstandarder enkla, tydliga sans-serif-typsnitt.

Rekommenderade typsnitt:  Experter och olika plattformar lyfter fram flera typsnitt som har visat sig vara bra att använda i undertexter:
1. Roboto: Detta typsnitt är standarden för undertexter på YouTube och de flesta Google-tjänster. Roboto erbjuder ett brett utbud av stilar och god läsbarhet, särskilt när man arbetar med långa meningar.
2. Helvetica: Helvetica är ett populärt val inom sändnings- och reklamvärlden och känt för sina rena linjer och stilrena design. Detta typsnitt anses vara ett av de klassiska och lättlästa alternativen för undertexter.
3. Arial: Arial är ett enkelt och säkert val och standardtypsnittet på många Microsoft-enheter. Dess neutrala design gör det till ett utmärkt alternativ för undertexter utan att distrahera tittaren från videon.
4. Verdana: Detta typsnitt är specifikt utformat för läsbarhet på skärmar med låg upplösning. Dess kompakta stil gör det lämpligt för mindre skärmar.
5. Tiresias: Detta typsnitt skapades specifikt för synskadade och är standarden för BBC-undertexter.
6. Open Sans: Känt för sin exceptionella läsbarhet på skärmar i olika storlekar, från mobila enheter till stora skärmar.

Grundläggande riktlinjer för att välja ett typsnitt: När du väljer ett typsnitt för undertexter, tänk på följande riktlinjer:
1. Enkelhet och tydlighet: Undvik stiliserade och dekorativa typsnitt, eftersom de kan göra det svårt att läsa.
2. Sans-serif-typsnitt: De flesta experter rekommenderar att använda dessa typsnitt, eftersom de ser renare och modernare ut på skärmar.
3. Teckenstorlek: Den ska vara tillräckligt stor för att vara bekväm att läsa, men inte så stor att den täcker en betydande del av bilden. En rekommenderad utgångspunkt är 22 punkter och justera efter behov.
4. Kontrast: För att säkerställa god synlighet, använd färger med hög kontrast, till exempel vit text på en mörk bakgrund eller svart på en ljus bakgrund. Den klassiska gula färgen på undertexter uppnås ofta med Helvetica Medium Italic.
4. Justering: Vänsterjusterad text är i allmänhet lättare att läsa.

I slutändan är det bästa sättet att välja ett typsnitt för undertexter att göra ett visuellt test för att säkerställa att det är läsbart på olika enheter och i olika videoscener. Huvudmålet är att göra innehållet tillgängligt och begripligt för en så bred publik som möjligt.